Vem är jag

Jag heter Miina Fagerlund och har fotografering som hobby. Jag bor med min familj på Åland, i naturskön miljö, ute på landet. Jag använder rullstol för att ta mig fram och har en personlig assistent vid min sida, som gör det möjligt för mig att vara delaktig i livet. Hen hjälper mig att sätta guldkant på tillvaron.

Att kunna njuta av mitt fotointresse, var ingen självklarhet när rullstolen kom in i mitt liv och sjukdomen gjorde att händerna försvagades. Det finns en tid i mitt liv som kändes nattsvart, där och då, när jag trodde att det var slut på fotograferandet. Jag hade redan övergått från Nikon till mft format i Olympus OM-D E-M5, men kom aldrig igång med fotandet. Men så en bestämde jag mig för att börja om från början. Jag anmälde mig till en kurs på NTI där jag helt enkelt fick börja laborera med bländare och slutare igen, med linjer och vinklar, och då vaknade glädjen åter till liv! Det krävdes ett avslut från det gamla och en acceptans och nyfikenhet inför det nya för att få mig in på rätt väg igen.

Idag fotograferar jag som en del av min rehabilitering. För mig infinner sig ett fantastiskt lugn och en medveten närvaro när jag ser världen genom slutaren på kameran. Där och då får jag tid för mig själv, en tid som jag äger fullständigt.

Så välkommen till min sida! Jag hoppas du ska finna något som tilltalar dig, något att vila ögonen på!

Vem är jag

Jag heter Miina Fagerlund och har fotografering som hobby. Jag bor med min familj på Åland, i naturskön miljö, ute på landet. Jag använder rullstol för att ta mig fram och har en personlig assistent vid min sida, som gör det möjligt för mig att vara delaktig i livet. Hen hjälper mig att sätta guldkant på tillvaron.

Att kunna njuta av mitt fotointresse, var ingen självklarhet när rullstolen kom in i mitt liv och sjukdomen gjorde att händerna försvagades. Det finns en tid i mitt liv som kändes nattsvart, där och då, när jag trodde att det var slut på fotograferandet. Jag hade redan övergått från Nikon till mft format i Olympus OM-D E-M5, men kom aldrig igång med fotandet. Men så en bestämde jag mig för att börja om från början. Jag anmälde mig till en kurs på NTI där jag helt enkelt fick börja laborera med bländare och slutare igen, med linjer och vinklar, och då vaknade glädjen åter till liv! Det krävdes ett avslut från det gamla och en acceptans och nyfikenhet inför det nya för att få mig in på rätt väg igen.

Idag fotograferar jag som en del av min rehabilitering. För mig infinner sig ett fantastiskt lugn och en medveten närvaro när jag ser världen genom slutaren på kameran. Där och då får jag tid för mig själv, en tid som jag äger fullständigt.

Så välkommen till min sida! Jag hoppas du ska finna något som tilltalar dig, något att vila ögonen på!